Jag förstår dig inte riktigt. Varför ägnar du så mycket tid åt PAIN? Jag har inte lyssnat så mycket på er men har i alla fall hört en del låtar och såg delar av er spelning under årets Metaltown. Varje gång jag tänker på PAIN gör jag det med en känsla av att du borde ägna din tid åt något annat. Du kan ju göra så mycket bättre. Som producent, som låtskrivare och som artist.
Jag tänker kanske främst på dina insatser i BLOODBATH och i HYPOCRISY (men det finns ju många fler exempel). BLOODBATHs "Nightmares Made Flesh" är ju bara sjukt bra och jag har svårt att se att någon kunde gjort en lika bra insats som du gör på skivan. Skulle nog ranka skivan som en av de allra bästa oavsett genre med låtar som Eaten och Bastard Son Of God. Nu är ju en fortsättning i det bandet kanske inte aktuellt men det visar på dina kvaliteer. Det är ju dock inte bara på studioalbum du har visat ditt register utan även live.
Här tänker jag främst på "HYPOCRISY Destroys Wacken 1998". Att denna skiva inte fått större uppmärksamhet är synd och det förvånar mig. Vilken röst du har! Här visar du ju även att du utan problem skulle kunna ta över mikrofonen i de flesta bm-band utan problem.
Självklart skall du göra musik du själv tycker är kul. Något annat vore hyckleri. Så om du behöver PAIN som en regelbunden paus från HYPOCRISY skall du självklart fortsätta med det. Personligen är det dock albumen med HYPOCRISY som jag ser fram emot. Därför blev jag väldigt glad när jag såg att du nu börjat spela in nytt material. "A Taste Of Extreme Divinity" kommer tydligen släppas den 23 october med efterföljande turné. När jag ändå skriver till dig vill jag uppmana dig till att inte vara rädd att lyssna på dina gamla låtar med bandet. Det bör vara en tydlig skillnad mellan PAIN och HYPOCRISY och var därför inte rädd att göra ett hårdare och svårare album denna gång...
Lycka till!
För att påminna dig är här Roswell 47 från "HYPOCRISY Destroys Wacken 1998" - underbart:
måndag 10 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Ja men visst är det så...?
Även om det säkert är PAIN som nått de största kommersiella framgångarna, så är det Hypocrisy som egentligen är det man vill förknippa med Peter Tägtgren.
Såg dem redan...1994, tror jag (guud vad jag börjar bli gammal! *s*), i Grängesbergs folkets park, och upptäckde då plattan "The Fourth Dimension". Så sjukt bra!
Skicka en kommentar