Inför julen är det alltid massor med julshower, det vill säga julmat i kombination med uppträdanden.
I år blir det en ny twist på detta då Joacim Cans och Oskar Dronjak från HAMMERFALL(nog enda gången det namnet kommer att nämnas här) samt Mattias och Melker från bland annat Rundgång tillsammans med diverse musiker och gästartister kommer att hålla julshow i Göteborg. Det lär bjudas på anekdoter och roliga historier, uppträdanden och allsång under kvällen. Mer information hittas här.
Jag visste inte riktigt vad jag skulle tycka när jag hörde om spektaklet. Tyckte jag att det lät som något kul? Äta god mat, lyssna på Mattias och Melker - de är ju roliga samt lyssna på covers på hårdsrocksklassiker.
Eller såg jag framför mig dyr, tråkig, fettig julmat från ett storkök, hårdsrocksskämt man hört många gånger förut och olidligt dåliga versioner av klassiker toppat med allsång - hur metal är det. Dessutom är ju julen i grunden en kristen högtid... Kändes det mer som ett relativt enkelt sätt att sno våra surt förvärvade pengar?
Så vilken ståndpunkt valde jag? Inget ont om Mattias och Melker (Rundgång var riktigt underhållande) men jag kan ju säga som så att de 1 000 kronor de vill ha för showen kommer att användas till att gå på band som BEHEMOTH, RAISED FIST, AMON AMARTH och ENTOMBED under hösten här i Göteborg.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Hejar på dig Shadows. Fira jul med Behemoth och Raised Fist i november tycker jag låter som ett klart bättre alternativ än med Cans och Dronjak i december :)
Fan, jag är kluven. Tycker "HELLS JINGLE BELLS" är ännu ett sätt att exploatera både julen och att metal har ett uppsving för tillfället. Däremot är det rätt fränt att metal får så mycket plats i ett sådant sammanhang. Svårt. Jag kommer inte gå dit, dock.
//Kalle
Men kom igen! Det får väl ändå finnas en gräns för hur folklig hårdrocken får bli? Vad är nästa steg, metalbingolotto?
"BINGO-METAL! Yeah..."
Nej tack. Shadows, you made the smart choice.
(Visserligen skall vi inte vara så elitistiska att vi inbillar oss att hårdrocken är för god för att bli "folklig", men det beskrivna spektaklet låter ju inte överdrivet vasst...)
Metal 4 Life: självklart är hårdrocken folklig, det faktumet bestrider jag inte, men det finns trots allt en gräns vars existens man måste acceptera. Minns när THE POODLES efter att först ha deltagit i fucking melodifestivalen toppade denna "bedrift" med att gratulera sig själva på sin egna hemsida till att de låg på svensktoppen! Det, om något, är galet. Så, nu ska jag hålla mun och lägga i AUGURYs "Fragmentary Evidence" i bibliotekets katalog :)
Metallbibliotekarien: Ditt exempel med (pardon my french) The Poodles vore ett lysande exempel på en gräns hårdrocken inte bör korsa; så långt har du helt rätt.
Exemplet är dock inte relevant, eftersom en nödvändig förutsättning för det är att man kan definiera The Poo(dle)s som hårdrock!
;-) ;-) ;-)
Skicka en kommentar