lördag 26 april 2008

Detta är black metal

Suttit och lyssnat på Gorgoroth medan jag funderat på frågan hur man skall kunna definiera black metal. Detta är mina högst egna tankar och många har nog invändningar men här kommer de i alla fall.
Jag har kommit fram till att jag anser att följande sex faktorer skiljer black metal från annan musik; texterna, musiken, graden av kommersialitet, estetiken, budskapet och känslan.

Texterna: Texterna i black metal berör i större grad än andra genrer natur, mörker och död, religion i allmänhet och kristendom i synnerhet. Kim har berört texterna i black metal här.

Angående texter om naturen har vi till exempel följande rader ur Within the dark Mind av Immortal:
The dark nights landscapes and only me
Deeps and waterfalls
Massive mountains
Powerful mountains
Still only me
Where bergs and peeks throne
Cold beneath the moon

Eller detta stycket från Darkthrones Inn I De Dype Skogers Favn:
Det går en vei over fjellet
Langsom vandring fører meg
Inn i det dunkle skogsriket

Angående mörker och döden har vi Mayhems Funeral Fog:
Every time this year
This dark fog will appear
Up from the tombs it comes
To take one more life that can be near
In the middle of Transylvania
All natural life has for a long time ago gone
It's thin and so beautiful
But also so dark and mysterious
Once again the priest is messing
May the god bless us all
The fog is here again
That will complete this funeral
From a place empty of life
Only dead trees are growing here
As it comes from afar
Only dead trees are growing here
Funeral fog...
Funeral fog...
Funeral fog...
Funeral fog...

Slutligen ett exempel på kopplingen till kristendomen och satanismen med första stycket ur Detahspell Omegas Sola Fide I:
O Satan, I acknowledge you as the Great Destroyer of the Universe.
All that has been created you will corrupt and destroy.
Exercise upon me all your rights.
I spit on Christ's redemption and to it I shall renounce.
My life is yours Lord, let me be your herald and executioner.
My actions shall lead other hearts away from salvation.
All shall acknowledge Your sacred royalty and crawl in terrified devotion.

Budskapet: Black metal har oftast ett budskap och det ligger hos lyssnaren att tolka det. Budskapet uttrycks dock inte bara i texterna utan även i val av symboler, i intervjuer och på andra sätt. Ofta består budskapet av kritik mot kristendomen och är kopplat till satanismen och dess tankar om den starka individen i samhället i stället för kollektivet.

Musiken: Traditionellt sett är black metal ”dåligt” eller kanske snarare ”skitigt” producerad med lågt mixade instrument och lågt mixad röst vilket gör att allt flyter ihop till en ljudmassa, en helhet som sveper fram över lyssnaren.

Gemensamt för sången hos många band är att den fungerar som ett av instrumenten i musiken. Denna ”sång” består i traditionell black metal ofta av ett väsande som från en annan värld eller dimension. Exempel på detta är Darkthrones tidiga släpp(ej Soulside Journey som inte är black metal utan snarare klassisk döds). ”Sången” kan även vara tjutande, skrikande eller ylande som hos till exempel Burzum. Hos vissa band hör man inte ens texten, antingen på grund av att sången är så lågt mixad eller för att den består av oidentifierbara läten som till exempel hos Gorgoroths tidigare alster.

De flesta skivorna med traditionell black metal består av monoton musik med endast små förändringar i tempo eller ton. Typexemplet här är Darkthrone. Ett exempel som inte följer mönstret här är Satyricons Dark Medieval Times som är betydligt mer varierad (fortfarande en mycket bra skiva…).
Darkthrone får även stå som exempel för den primitiva versionen av traditionell black metal medan till exempel Immortal får stå för den mer tekniska varianten.

Många av de album som släpps i dag med etiketten black metal försöker efterlikna samma ”skitiga” produktion som den traditionella varianten representerade men det finns också band som väljer en annan väg. Ett av de mer framträdande exemplen på det senare är Deathspell Omega vars senare verk står ut med en renare produktion och ett nytt sätt att låta för ett band som spelar black metal. Mer om Deathspell Omega finns att läsa här.

Ett band som spelar black metal får självklart utveckla sin musik men när de passerar en gräns så spelar de enligt mig inte längre black metal. Lyssna till exempel på Satyricons senaste skivor, det är inte längre black metal utan sorterar in under andra kategorier.

Graden av ”kommersialitet”: Black metal startade som en undergroundrörelse och ingen trodde nog att den hade kommersiell potential. De flesta hade fel och idag hamnar album av band som påstår att de spelar black metal på topplistorna när de släpper nya album. Exempel på band som av många påstås ha sålt ut sig är Dimmu Borgir, Satyricon och till viss del även Mayhem. Motsatsen till detta skulle vara till exempel Gorgoroth som fortfarande följer sin egen väg och bland annat vägrar släppa texterna till sina låtar. Ett annat exempel är Deathspell Omega som inte spelar live och fortfarande omgärdas av tät mystik.
Satyr får gärna hävda att Satyricon fortfarande spelar black metal och jag har inget emot de som håller med honom men jag tillhör inte en av dem. Satyricon har enligt mig blivit för kommersiellt och det finns många fler exempel på. Jag har inget emot att band säljer sig och därmed tjänar mer pengar men då är det inte längre black metal. Black metal skall vara fult, skitigt, kontroversiellt, svårt och slå underifrån och då kan det inte vara kommersiellt gångbart i någon störe omfattning. Men som jag skrev ovan har jag inget emot att band utvecklas och de kan fortfarande göra bra musik som jag lyssnar på men den sorterar då inte längre in under black metal.

Estetiken: Live, i videor, på skivomslag och så vidare skapas en stämning som förstärker texterna och musiken. Se till exempel mitt tidigare inlägg om Darkthrones skivomslag här.

Känslan: Allt ovan bidrar till att skapa en speciell stämning som enligt mig bara finns i black metal. En känsla av rå primitivitet som är så svår att beskriva men som är så stark i helheten som texterna, musiken och estetiken skapar.

6 kommentarer:

Kim sa...

Om jag en enda gång kunde bli så redig i skallen som du, eller rättare som dina analyser ger uttryck för! Respekt :)

Vilket inte betyder att jag inte imorgon kommer att protestera mot en del av dina påståenden ;) Inte för att jag tycker du har fel, men för att problematisera det hela. Hoppas du inte misstycker?

Skulle du kunna tänka dig "gästblogga" på Kims blogg någon gång, t ex skriva en sammanfattning av detta inlägg, och naturligtvis hänvisa hit. Du har ju ibland skrivit både långt och utförligt i kommentarerna, men jag tror det går många läsare förbi. Att "gästblogga" hos varandra kunde vara kul i flera fall. Hmm!

trailJoel sa...

Det är klart att du skall protestera mot mina åsikter. Blir ju lite roligare då...

Vore kul att skriva något för din blogg. Och tvärtom! Vad vill du ha? Du kan maila på shadowsofthenorth@hotmail.com om du inte vill ta det här.

Kim sa...

Trodde som sagt att jag hade något att tillägga till din analys, men ju mer jag tittar på dina ord desto mer välformulerat och täckande finner jag det...

Även om flera av företeelserna återfinns även i andra genrer, är det väl just i mötet mellan dessa olika faktorer som black metal blir till det det är.

Kanske kan jag tycka att det vore rimligt att betona de personliga, introverta, ibland självdestruktiva texternas betydelse för vissa band/musiker? Jag känner inte att t ex Taake, Shining, Tremor täcks in ordentligt av din beskrivning. Men jag kan inte bedömma hur betydelsefull denna linje är i BM (bara att de är viktiga för mig ;)

Nånstans läste jag att Bathory, som ju hade betydelse för genrens tidiga utformning, inte hade några ideologiska skäl alls att inte uppträda, enda orsaken var att Quorthon aldrig lyckades hålla ihop en uppställning länge nog...

trailJoel sa...

Jo band liknande Shining/Taake finns ju absolut. Det självdestruktiva beteendet som hos de banden är extremt återfinns ju även i andra band men kanske oftare i en lite mildare form.
Mina tankar om black metal är väl färgade av de band som jag lyssnar på och uppskattar.
Kan dock hålla med om att detta var en sak jag missade. Finns fler kontroversiella ämnen som kunde diskuterats som kopplingen till högerextrema element eller användandet av djurkadaver på scen.

Blasphemedia sa...

Måste bara få protestera mot tesen att ett visst band inte längre kan vara black metal för att det börjar sälja / slå kommersiellt.

Visserligen är jag emot genréindelningar som företeelse på ett generellt plan, då det ofta hämmar såväl beskrivning av ett band som tolkningen av beskrivningen.

MEN - om man nu definierar en viss typ av musik som black metal, så beror väl det på att den LÅTER på ett visst sätt? I så fall förändras väl inte bedömningen av vilken genré bandet tillhör av hur många som gillar det de hör?

trailJoel sa...

Ja visst är det lite lurigt med indelningar men jag står nog fast vid att en del av black metal är att det är underground.

Förstår ditt resonemang och det kanske fungerar på andra genrer men i fallet black metal låter musiken på ett sådant sätt att en större komersiell framgång gör att det för mig inte längre är black metal. Black metal ÄR svårlyssnat per definition.